Omvärldsfaktorer som formar svensk export och import

Utgångspunkter: därför formas svensk handel utifrån

Svensk export och import styrs inte enbart av läget hemma. Efterfrågan på andra marknader, EU-samarbetet och hur den inre marknaden fungerar, handelshinder och handelsavtal, internationella kriser och geopolitik samt klimat- och hållbarhetskrav är alla omvärldsfaktorer som direkt avgör hur mycket svenska företag kan sälja utomlands och vilka varor och tjänster som kommer in i Sverige.

Export och import är sammanlänkade. Importerade insatsvaror och tjänster ingår i svensk produktion, och en betydande del av det som tillverkas i Sverige exporteras. I statistiken över konsumtionsbaserade utsläpp syns samma koppling: utsläpp från produktion av importerade varor räknas in, medan utsläpp i Sverige för exporterade varor räknas bort, enligt Naturskyddsföreningen. Därför måste omvärldsfaktorerna förstås tillsammans – en förändring på exportsidan påverkar importen och omvänt.

Svenska handelspolitiska prioriteringar speglar detta. Riksdagsmotionen Handel utvecklar världen (2021/22:3692) lyfter flera av frågorna.

Global efterfrågan och tillväxttyngdpunkten utanför Europa

Var global efterfrågan växer avgör var svensk export kan växa. I ett debattinlägg från 2015 pekade dåvarande EU-kommissionären Cecilia Malmström på att 90 procent av världens ekonomiska tillväxt de närmaste åren väntades komma utanför Europa, och att EU:s politik måste anpassas till den nya verkligheten för att behålla konkurrenskraft och skapa jobb.

Beroendet av enskilda marknader är stort. Enligt samma debattinlägg var över 870 000 svenska jobb beroende av svensk export, och mer än 120 000 svenska jobb beroende av exporten till USA. En bredare marknadsbas och anpassning till nya tillväxtmarknader är därför en central omvärldsfaktor för svenska företag: när efterfrågan skiftar geografiskt måste produkter, tjänster, säljkanaler och regelkunskap anpassas till de marknader där köpkraften växer.

Handelsmotionen i riksdagen understryker hur viktigt det är att stärka svenska exportmöjligheter.

EU:s inre marknad och den handelspolitiska ramen

EU-medlemskapet och den inre marknaden utgör basen för en stor del av svensk export och import. Den inre marknaden vilar på fri rörlighet för varor och personer och omfattar också digital och gränsöverskridande tjänstehandel. I riksdagsmotionen Handel utvecklar världen betonas att den inre marknaden bör säkras och utvecklas, och att den inre marknaden och den fria rörligheten för personer och varor bör upprätthållas även i kristider.

EU:s gemensamma handelspolitik förstärker den svenska basen. Enligt EU-kommissionens rapport, refererad av Europaportalen 2018, skapade EU:s export till länder utanför unionen 36 miljoner arbeten i medlemsländerna 2017, att jämföra med 21 miljoner år 2000. Andelen exportberoende arbeten i EU var då drygt 15 procent av alla jobb, mot tio procent år 2000.

Sverige driver på för en mer öppen handelspolitik inom ramen. Motionen förespråkar att Sverige verkar inom EU för fler handelsavtal med omvärlden och för att EU satsar mer på att minska handelshinder mellan utvecklingsländer. Redan i näringsutskottets betänkande 1996/97:NU8 underströks att Sverige fortlöpande bör bevaka frihandelsintresset i EU-samarbetet, och utskottet ställde sig bakom ambitionen att påverka EU mot en liberalare utformning och tillämpning av de handelspolitiska instrumenten.

Protektionism, handelshinder och villkor i handeln

Protektionism och icke-tariffära hinder skapar motvind för såväl export som import. Tullar är numera en mindre del av problemet; krav på dokumentation, standarder, godkännanden och andra administrativa hinder kan vara minst lika betungande, särskilt för mindre företag. Riksdagsmotionen Handel utvecklar världen vill att Sverige står upp för frihandel, motverkar protektionism och motverkar icke-tariffära handelshinder i handelsavtal.

Argumentet för frihandel kopplas till utveckling och sysselsättning. I näringsutskottets betänkande 1996/97:NU8 underströks det starka sambandet mellan liberaliserad världshandel och förutsättningarna för ekonomisk utveckling, tillväxt och sysselsättning, en slutsats som också hänvisades till deklarationen från WTO:s ministermöte i Singapore.

Samtidigt finns en inbyggd spänning mellan handelsliberalisering och krav på miljö, arbetsvillkor och djurskydd. I samma betänkande behandlas yrkanden om sambanden mellan handelspolitik, arbetsvillkor och miljöhänsyn. En motion – med stöd i en reservation från m, fp och kd – uttryckte farhågor för att social- och miljöklausuler i handelsavtal kan användas i protektionistiska syften, medan Miljöpartiet i reservation anförde att svensk handelspolitik tydligare måste uppmärksamma arbetsvillkor och miljö. Betänkandet tar även upp djurskyddets ställning i handelspolitiken, med yrkanden om att handelspolitiken ska utformas så att stöd kan ges till exempelvis produktmärkning med information om hur djur har behandlats, och en reservation från v och mp krävde att frågan om hur djur behandlas ska ingå vid tolkningen av WTO-avtalen.

För svenska företag innebär det att handelshinder kan uppstå både genom klassisk protektionism och genom regelkrav som utformas olika i olika länder. Att följa och påverka regelutvecklingen – inte bara tullnivåer – är därför en del av exportarbetet.

Handelshinder: protektionismens konsekvenser för svensk export

Kriser, pandemi och förändrade handelsrelationer

Externa chocker slår direkt mot handelsflödena. Pandemin visade hur snabbt efterfrågan, transporter och leveranskedjor kan förändras, och den politiska slutsatsen i Sverige blev att handelspotentialen efter pandemin behöver identifieras och tas tillvara. I riksdagsmotionen Handel utvecklar världen betonas särskilt att den inre marknaden och den fria rörligheten för personer och varor bör upprätthållas även i kristider – ett stängt gränsläge skadar både export och import.

Geopolitiken formar också vilka relationer Sverige prioriterar. Motionen pekar på att Sverige ska verka för goda handelsrelationer med Storbritannien oavsett deras relation till EU, och för en uppföljning av handelsavtalet mellan EU och Storbritannien. Vidare framhålls vikten av ett handelsavtal mellan EU och USA, samt att Sverige ska verka för att EU ingår ett frihandelsavtal med Taiwan.

För företag innebär det att marknadsbedömningar behöver omfatta politisk risk, avtalsstatus och tillgång till transporter och betalningslösningar – inte bara pris och efterfrågan. Ju fler avtalsrelationer som är på plats eller under förhandling, desto stabilare blir villkoren för svensk export och import.

Importens roll för konkurrenskraft och sysselsättning

Import är inte motsatsen till export utan en förutsättning för den. Svenska och europeiska företag är beroende av importerade varor från länder utanför EU; enligt Cecilia Malmströms debattinlägg från 2015 hjälper detta dem att behålla konkurrenskraften och trygga jobb. Genom importen bidrar dessa företag samtidigt till cirka 19 miljoner arbetstillfällen utanför EU.

Sysselsättningseffekterna av handel är omfattande. Enligt EU-kommissionens rapport, refererad av Europaportalen 2018, skapade EU:s export knappt 20 miljoner arbetstillfällen utanför unionen – ett antal som fördubblats sedan 2000. I Sverige var drygt 17 procent av jobben beroende av export till länder utanför EU, vilket är något högre än EU-genomsnittet.

Sambandet mellan exportvolym och jobb belyses också i debattinlägget från 2015. Där anges att 31 miljoner jobb i EU var direkt beroende av exporten till övriga världen – var sjunde arbetstagare – och att varje extra miljard euro i export i genomsnitt gav 14 000 jobb. Där beskrivs också hur ett EU-lands export skapar arbetstillfällen hos underleverantörer i andra EU-länder: tysk export till länder utanför EU bidrog till 1,3 miljoner jobb i andra EU-länder, varav nästan 30 000 i Sverige, 17 000 i Finland och 15 000 i Danmark.

Svensk export och dess påverkan på sysselsättning och klimat

Importens klimatavtryck och konsumtionsbaserade utsläpp

En stor del av klimatpåverkan från svensk konsumtion sker utomlands. Naturvårdsverket publicerar årligen statistik över Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp som ett kompletterande mått, eftersom en stor del av konsumtionen tillgodoses genom import samtidigt som Sverige har en stor export.

De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar alla utsläpp som sker för att tillfredsställa efterfrågan i Sverige, oavsett var i världen de uppstår. De inkluderar hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar i exempelvis byggnader och infrastruktur. År 2023 uppgick de till 80 miljoner ton koldioxidekvivalenter, i genomsnitt 7,6 ton per person och år, varav 64 procent uppstod utomlands, enligt Naturvårdsverket. Beräkningarna bygger på nationalräkenskaper som tas fram av SCB.

Måttet är komplementärt till de territoriella utsläppen, det vill säga utsläpp inom Sveriges gränser, som används för att följa upp nationella åtaganden under Parisavtalet. Skillnaden är viktig för tolkningen: åtgärder inom landet fångas av de territoriella siffrorna, medan importens utsläpp syns i de konsumtionsbaserade.

Vilka delar av konsumtionen som driver utsläppen varierar. Enligt Naturskyddsföreningen står den privata konsumtionen för cirka 60 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, där transporter, livsmedel, boende samt kläder och skor är de mest klimatpåverkande områdena, medan resterande 40 procent kommer från offentlig konsumtion samt offentliga och privata investeringar. Samma källa anger att de territoriella utsläppen i Sverige minskat med 33 procent mellan 1990 och 2024 och uppgick till 47,5 miljoner ton år 2023, och att de utsläpp som importerade varor orsakar i tillverkningsländerna inte ingår i Sveriges klimatmål. Naturvårdsverket hänvisar också till det generationsmål som riksdagen antog 2010 som inriktning för svensk miljöpolitik.

Konsumtionsbaserade vs territoriella klimatutsläpp i Sverige

• Konsumtionsbaserade utsläpp (2023) — 80 miljoner ton CO₂e

De mest klimatpåverkande områdena i svensk konsumtion

Exportens klimatnytta och hållbar exportfinansiering

Svensk export kan bidra till att sänka utsläppen globalt. I rapporten Klimatnyttan av svensk export (Svenskt Näringsliv/Material Economics) lyfts att svensk export bidrar på flera sätt till lägre utsläpp globalt, bland annat genom att klimatsmart produktion i Sverige släpper ut mindre koldioxid än produktion i andra länder.

För svenska industriföretag är exporten avgörande: enligt Svensk Exportkredit (SEK) och Exportkreditnämnden (EKN) står de svenska industriföretagens export för mer än 70 procent av deras årliga omsättning. Därför blir finansieringen ett verktyg för omställning. SEK finansierar svensk exportnäring och EKN försäkrar företag och banker mot risken att inte få betalt; tillsammans utgör de det svenska exportfinansieringssystemet, vars främsta uppgift är att stärka konkurrenskraften hos exportföretag och deras underleverantörer.

Systemet har satt ambitiösa mål. Enligt SEK och EKN var det svenska exportfinansieringssystemet bland de första i världen att upphöra med exportfinansiering till utvinning och transport av kol. All statlig utlåning för svensk export – hela SEK:s utlåningsportfölj – ska ha nettonollutsläpp senast 2045, och andelen gröna lån i SEK:s balansräkning ska öka till 50 procent senast 2030. SEK och EKN har en gemensam policy för hållbar finansiering och har tillsatt ett vetenskapligt klimatråd som ska vägleda systemet i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Kärnan är att finansiering påverkar vilka investeringar som blir av: sänkta finansieringskostnader och lägre risk är starka incitament för investeringar i fossilfri energi, och i utvecklingsekonomier kan dessa villkor vara avgörande för att investeringar över huvud taget genomförs.

Svenskt exportfinansieringssystem – vägen mot hållbarhet

Tjänsteexport, digital handel och små företags väg ut

Tjänstehandel och digital handel är växande delar av omvärldsbilden. Enligt EU-kommissionens rapport, refererad av Europaportalen 2018, fanns 61 procent av de exportberoende jobben i EU inom tjänstesektorn. Det gör hinder på den inre digital- och tjänstemarknaden till en direkt exportfråga: när marknaden inte fungerar fullt ut begränsas svenska företags möjligheter att sälja tjänster och digitala lösningar i andra EU-länder.

Handelshinder och avtal drabbar mindre företag särskilt hårt. Fastställda kostnader för dokumentation, certifiering, tullhantering och regelkunskap väger tyngre för ett litet företag än för ett stort. Motionen lyfter fram behovet av att underlätta steget till export för små och medelstora företag.

För den enskilda mindre exportören handlar det praktiskt om att kunna bedöma marknadspotential, regelkrav och avtalsvillkor innan man satsar, och om att hitta former för finansiering och riskavtäckning. Ju fler handelsavtal och ju färre administrativa hinder, desto lägre blir trösklarna – och desto fler små och medelstora företag kan bidra till svensk export.