Så följer du upp en prognos mot officiell statistik

Utgångspunkt: prognos, basstatistik och officiell statistik

En prognos är en uppskattning i förväg av ett framtida läge; officiell statistik beskriver i stället ett iakttaget läge och tas fram av en ansvarig producent enligt fastställda regler. Uppföljningen består därför i att jämföra det värde du skrev ned vid en bestämd tidpunkt med det värde myndigheten senare publicerar för samma period och samma population.

Basstatistik och officiell statistik är inte utbytbara begrepp. I proposition 1992/93:101 om den statliga statistikens finansiering och samordning skilde regeringen mellan basstatistik och officiell statistik och klargjorde ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och andra myndigheter. Huvuddelen av den statliga statistiken framställs av SCB, och omkring två tredjedelar finansierades då med ett särskilt statistikanslag medan resterande delar finansierades med andra anslag på statsbudgeten och genom intäkter av uppdragsverksamhet.

Proposition 1992/93:101 konstaterar att statlig statistik har stor betydelse i ett modernt samhälle, används direkt eller indirekt för en rad olika ändamål och ofta är ett verktyg i offentliga verksamheter, samtidigt som kraven på resultat i offentlig verksamhet ökar. Den officiella statistiken är den siffra andra utgår ifrån; prognosen blir bara meningsfull om den ställs mot den.

Välj officiell statistik och ansvarig producent

Bestäm först vem som är producent och på vilken grund serien tas fram. Proposition 1992/93:101 klargör ansvarsfördelningen mellan SCB och andra myndigheter och att frågor om statlig statistik bereds i anslutning till regeringens ordinarie arbete. Uppdraget till SCB skiljer mellan de uppgifter eller tjänster som myndigheten ska finansiera med anslag och de uppgifter eller tjänster som myndigheten utför på annan grund. Läs producentens egen beskrivning av uppgiften innan du använder serien som utfallsmått i uppföljningen.

Finns ingen officiell statistik på området finns en etablerad väg: att ge en myndighet i uppdrag att utreda hur statistiken skulle kunna utformas. Regelrådets ärende RR 2022-312 beskriver hur Pensionsmyndigheten, efter uppdrag av regeringen, analyserade hur officiell statistik över tjänstepensioner skulle kunna utformas. Det ger en mall för hur du hanterar ett område där prognosen annars inte kan stämmas av mot något officiellt utfall.

Gör prognosen jämförbar med statistiken

Stäm av prognosen mot statistikens upplägg innan du räknar någon avvikelse: population och urval, vilka enheter som räknas in och hur de definieras, mätenhet, redovisningsperiod och periodisering, prisläge (löpande eller fasta priser), säsongsrensning samt vilken tidpunkt och vilken version av statistiken du jämför mot. Varje punkt där prognosen och statistiken skiljer sig är en möjlig förklaring till en avvikelse som inte har något med utfallet att göra.

Utgå från samma begreppsnivå. Åtskillnaden mellan basstatistik och officiell statistik är etablerad sedan proposition 1992/93:101, och samma fenomen kan därför finnas i flera versioner beroende på vilka uppgifter som ingår i produktionen. Skriv ned vilken version och vilken definition du jämför mot.

Skiljer sig avgränsningarna åt: bygg en brygga innan du jämför. Antingen räknar du om prognosen till statistikens avgränsning, eller aggregerar om statistiken till prognosens, och du dokumenterar varje justering så att beräkningen kan göras om av någon annan. Går justeringen inte att göra, redovisa avvikelsen som ett intervall och avstå från att tolka nivåskillnaden som ett utfall.

Jämförelse mellan prognos och officiell statistik: Viktiga jämförbara dimensioner

Ställ prognos mot utfall och tidigare beräkningar

Ställ upp en tabell med en rad per prognostillfälle: prognostidpunkt, prognosvärde, källa och publiceringsdatum för utfallet, utfall, avvikelse i nivå och i procent, samt om avvikelsen gäller nivån eller förändringstakten. Ta med både prognoser och preliminära beräkningar av utfallet, eftersom de är två olika saker som besvarar olika frågor.

Mönstret med en preliminär beräkning vid sidan av en ny prognos är gammalt. I proposition 1961:150 redovisas att Riksräkenskapsverket i två särskilda skrivelser den 30 mars 1961 dels lämnade en redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1960/61, dels förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1961/62. En approximativ utfallsberäkning och en ny prognos redovisades alltså sida vid sida men som två skilda produkter. Håll isär dem på samma sätt: en approximativ beräkning är en skattning av ett redan inträffat läge, en prognos en skattning av ett framtida.

Räkna träffsäkerheten över flera tillfällen, inte bara ett. Beräkna genomsnittlig avvikelse och undersök om avvikelserna drar åt samma håll, dvs. om prognosen systematiskt ligger över eller under utfallet. Eftersom officiell statistik revideras måste du samtidigt ange vilken version av utfallet du mäter mot, annars beror träffsäkerheten på när i tiden du gjorde mätningen.

Steg för uppföljning av en prognos mot officiell statistik

Förklara avvikelser med kompletterande underlag

När avvikelsen är konstaterad: hämta underlag från flera producenter. I SOU 2024:15 Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. konstateras att det behövs tillförlitlig statistik för att kunna göra en bra konsekvensanalys, och utredningen begärde in statistik från flera olika myndigheter. Samma angreppssätt används vid avvikelseanalys: en myndighets utfall ställs mot en annan myndighets statistik över det som driver utfallet.

Komplettera siffrorna med egna frågor till dem som ligger bakom dem. I arbetet med en effektivare arbetsmarknadsutbildning följde arbetsgruppen upp Industriförbundets kartläggning med ytterligare frågor till företag som angett att de har respektive inte har anställt en person, vilket gjorde det möjligt att analysera skillnader mellan grupperna. Överför mönstret: dela upp populationen efter det du tror förklarar avvikelsen och ställ samma följdfrågor till delgrupperna.

Om ingen officiell statistik täcker det du behöver förklara kan analysen i stället beställas. Pensionsmyndighetens uppdrag att analysera hur officiell statistik över tjänstepensioner skulle kunna utformas, beskrivet i Regelrådets ärende RR 2022-312, är ett exempel på att en myndighet kan ges i uppdrag att utreda statistikens utformning när befintlig statistik inte räcker.

Följ upp löpande med indikatorer

Indikatorer används för att följa utvecklingen mellan de officiella utfallen. Statskontoret fick i uppdrag av regeringen att föreslå indikatorer för att följa upp det förvaltningspolitiska målet, redovisat i rapporten Små mått på stora värden. Koppla varje indikator till ett mål och till en namngiven källa, så att det framgår vad som ska hända om indikatorn avviker.

Bygg indikatorlistan i tre lager: utfallsvariabler som mäter det du prognosticerar, förklarande variabler som rör sig tidigare och därmed kan förvarna om en kommande avvikelse, samt uppgifter om uppföljningen själv, till exempel om utfall har hämtats in i tid. Bestäm uppdateringsfrekvens och målnivå per indikator, och håll prognosvärde, preliminärt utfall och slutligt utfall åtskilda i samma redovisning.

Process för indikatoruppföljning efter regeringens riktlinjer

Kvalitetssäkra och förankra hos användare

Utforma uppföljningen efter kravet på tillförlitlig statistik. SOU 2024:15 lyfter fram att det behövs tillförlitlig statistik för att kunna göra en bra konsekvensanalys och begärde in statistik från flera myndigheter. Dokumentera därför källa, version, definition och revideringar för varje utfallsvärde som används, så att en avvikelse kan spåras tillbaka till ett bestämt underlag.

Förankra jämförelsen hos dem som ska använda den. Proposition 1992/93:101 bedömde att den då tillämpade styrmodellen inte hade varit tillräckligt effektiv, framför allt beroende på dess svaga koppling mellan användarna och statistikproducenten, och syftade till en effektivare styrning av statistikproduktionen med en klargjord ansvarsfördelning. För uppföljningen innebär det att du tillsammans med användarna bestämmer vad som mäts, när det redovisas och vad som händer vid en avvikelse.

Räkna med ett begränsat underlag. I underlaget Utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken konstateras att de resurser som avsätts för officiell statistik i Sverige är internationellt sett förhållandevis små. Det talar för få indikatorer med säker dokumentation framför en bred uppsättning serier som inte hinner kvalitetssäkras.

Statistisk kvalitet och resursförhållanden i Sverige