Vilka handelsavtal påverkar svenska företags villkor?

EU förhandlar – avtalen gäller svenska företag

Sverige sluter inga egna frihandelsavtal. EU ansvarar för medlemsländernas handelspolitik och förhandlar för deras räkning. Eftersom Sverige är medlemsland ingår svenska företag i EU:s avtal i stället för i något nationellt avtal. Enligt EU:s egen beskrivning ger det unionen större tyngd i internationella handelsförhandlingar än vad varje land skulle ha på egen hand. Omfattningen är betydande: 2024 hade EU handelsavtal med 72 länder i världen, enligt UI:s Landguiden. Praktiskt innebär det att det aldrig är ett svenskt avtal med ett land som ska kontrolleras – det är EU:s avtal med landet i fråga.

Handeln mellan världens länder regleras i första hand av WTO:s regelverk, och frihandelsavtal sluts ovanpå det för att ytterligare underlätta handeln, enligt Kommerskollegium. Avtalen är inte standardiserade: EU beskriver att varje avtal är unikt och kan omfatta sänkta tullar, regler om immaterialrätt eller hållbar utveckling eller klausuler om mänskliga rättigheter. EU arbetar också med WTO för att slå fast regler för världshandeln och undanröja hinder mellan WTO:s medlemmar. Konsekvensen för ett företag är att villkoren för en viss vara eller tjänst varierar från avtal till avtal och måste kontrolleras per marknad.

Kommerskollegium är den svenska ingången. Myndighetens sida om EU:s handelsavtal presenterar handelsrelationerna med de partner som är särskilt viktiga för Sverige och anger status för varje land. Finns landet inte med i listan hänvisar myndigheten vidare till EU-kommissionens webbplats, där handelsrelationen med alla länder i världen redovisas.

Så syns handelsavtalen i företagets villkor

Några komponenter återkommer och avgör företagets villkor: tullsatser och tidsplanen för deras avveckling, ursprungsregler, tekniska föreskrifter och provningskrav, immaterialrättsligt skydd, tillträde till offentlig upphandling, villkor för tjänstehandel och etablering samt bestämmelser om hållbar utveckling. EU beskriver själv att ett avtal kan omfatta sänkta tullar, regler om immaterialrätt eller hållbar utveckling och klausuler om mänskliga rättigheter – och att varje avtal är unikt. Det finns alltså ingen gemensam mall att utgå från.

Tullar avvecklas sällan i ett slag för alla varor. Typiskt sänks de stegvis under en övergångsperiod som kan vara olika lång för olika varugrupper, och känsliga produkter hanteras ofta via tullkvoter i stället för full avveckling. Tullförmånen är dessutom villkorad: för att kunna ta del av avvecklade tullar måste produkten ha sitt ursprung i EU eller i partnerlandet. Företaget behöver därför kunna styrka varans ursprung enligt avtalets ursprungsregler, inte bara ange var den är köpt.

På de icke-tariffära områdena handlar avtalen ofta om att sänka kostnaden för att visa att en vara uppfyller kraven: transparens i tekniska föreskrifter, närmare kontakter mellan standardiseringsorgan och ömsesidigt erkännande av procedurer för bedömning av överensstämmelse. Immaterialrättsdelen kan täcka upphovsrätt, patent, varumärken, mönster, kretsmönster för halvledarprodukter, geografiska ursprungsbeteckningar, växtsorter och företagshemligheter. Upphandlingsdelen avgör om företaget får lämna anbud på den offentliga marknaden i partnerlandet, medan tjänste- och investeringsdelarna styr rörlighet för personal och möjligheten att etablera sig. Hållbarhetskapitel kan innehålla åtaganden om klimat och arbetsvillkor, till exempel ratificering och implementering av ILO-konventioner.

Ceta med Kanada: ett konkret exempel

Ceta är ett handelsavtal mellan EU och Kanada som trädde i kraft provisoriskt den 21 september 2017, vilket innebär att merparten av avtalet är tillämpligt. Vissa delar gäller inte ännu: investeringsskydd och investeringsdomstolssystemet (ICS), marknadstillträde för portföljinvesteringar, bestämmelser om videoinspelning samt två bestämmelser om insyn i administrativa förfaranden, omprövning och överklagande på medlemsstatsnivå. Avtalet får full verkan först när alla medlemsstaters parlament formellt har ratificerat det. I september 2026 meddelade EU och Kanada att de vill fördjupa sitt handels- och ekonomiska samarbete ytterligare.

Tullarna för alla industrivaror avvecklades efter en sjuårig övergångsperiod. För de flesta varor togs tullarna bort redan när avtalet trädde i kraft, medan de för vissa varor sänktes successivt. Läkemedel, mineraloljeprodukter och telekomutrustning är nu tullfria vid export från Sverige till Kanada. Jordbruksvarorna liberaliserades också successivt; den längsta övergångsperioden löpte ut 2024, och då hade ungefär 90 % av tullarna avskaffats. Nötkött som importeras till EU liberaliserades genom tullkvoter, medan fjäderfä och ägg inte har liberaliserats och inte heller kommer att liberaliseras vid import till Kanada eller EU. Enligt EU-kommissionens sammanställning hade 98 % av tullpositionerna avskaffats vid starten 2017 och 99 % 2024. För att få del av tullavvecklingen måste produkterna ha sitt ursprung i EU eller Kanada.

Upphandling: med Ceta var det första gången Kanada öppnade upp för offentlig upphandling på alla statliga nivåer i ett bilateralt avtal, och Kanada ska skapa en hemsida för att underlätta för europeiska företag att delta i offentlig upphandling på den kanadensiska marknaden. Undantag finns, exempelvis inom sjukvårdstjänster och energisektorn. Tekniska föreskrifter: avtalet innehåller ett protokoll för att öka det ömsesidiga erkännandet av varandras procedurer för att bedöma varors överensstämmelse med tekniska krav; för bilsektorn ska Kanada erkänna flertalet europeiska standarder och dessutom undersöka möjligheten att erkänna ännu fler. Immateriella rättigheter: bestämmelserna syftar till att underlätta produktion och marknadsföring av innovativa och kreativa produkter och omfattar upphovsrätt, patent, varumärken, mönster, kretsmönster för halvledarprodukter, geografiska ursprungsbeteckningar, växtsorter och företagshemligheter. Skyddet omfattar bland annat geografiska beteckningar för europeiska livsmedelsprodukter på den kanadensiska marknaden.

Tullavveckling i Ceta med Kanada – jämförelse mellan varugrupper

Kina: WTO-regler i stället för frihandelsavtal

EU har inte något frihandelsavtal med Kina. För handeln mellan EU och Kina gäller i stället WTO:s regelverk, och det gäller därmed också Sveriges handel med Kina. Den praktiska konsekvensen är att det inte finns någon avtalsbaserad tullfrihet att luta sig mot: villkoren bestäms av WTO-åtaganden och av vad parterna beslutar i enskilda frågor. Kina har anslutit sig till det tillfälliga arrangemanget för överprövning inom WTO (MPIA), vilket ger förutsättningar för att tvister mellan EU-länder och Kina fortfarande kan lösas juridiskt och minskar risken för att handelskonflikter drar ut på tiden utan lösning.

Ett investeringsavtal har förhandlats, men processen är vilande. År 2020 kom EU och Kina fram till en principiell överenskommelse om att teckna ett investeringsavtal, men de fortsatta förhandlingarna är pausade utan en tydlig tidslinje. Avtalet skulle enligt Kommerskollegium innebära betydande möjligheter till marknadstillträde för etableringar och tjänstesektorn, men det omfattar inte varuhandel. Inom tillverkningsindustrin nämns fordon, telekom och sjukvårdsutrustning; inom tjänster datortjänster, finansiella tjänster och molntjänster. Vissa sektorer som varit helt stängda, som molntjänster, skulle öppnas, och i andra, som elbilstillverkning, skulle investeringshinder som samägandekrav tas bort. Parterna skulle också ta bort vissa restriktioner i personrörligheten för att göra det lättare att låta chefer och specialister arbeta i Kina. I avtalet förbinder sig Kina att vara transparent med statsstöd, att statsägda företag inte ska diskriminera utländska företag och att inte tvinga utländska företag att lämna ifrån sig teknologi. Direktinvesteringar från EU till Kina har uppgått till mer än 140 miljarder euro de senaste 20 åren, medan Kina investerat omkring 120 miljarder euro i EU under samma period.

Läget mellan parterna är ansträngt. EU:s handelsunderskott i varor gentemot Kina uppgick till 359,9 miljarder euro 2025, upp från 312,2 miljarder euro 2024, och Eurostat har uppgett att Kinas export till EU under våren översteg unionens export till Kina med omkring en miljard euro om dagen. EU-kommissionen och Kina har inlett ett nytt forum, Trade and Investment Consultations (TIC), med fyra arbetsgrupper: handels- och investeringsbalans, exportkontroller, immaterialrätt och reform av WTO. Handelskommissionär Maroš Šefčovič ska presentera de första konkreta resultaten i Peking i oktober. En del av uppgörelsen är en gemensam mekanism för att övervaka handelsflödena, där plötsliga importtoppar ska utlösa gula eller röda varningar som leder till politiska samtal. Kina har försäkrat att befintliga exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och permanentmagneter inte ska störa EU:s leveranskedjor, men någon garanti finns inte i det gemensamma uttalandet.

Viktiga steg i handelsförhandlingar med Kina och EU

Fördelar och risker med handel med Kina utan frihandelsavtal

Avtal på väg – läget för svenska handelspartner

Avtal i kraft: Japan – det ekonomiska partnerskapet mellan EU och Japan trädde i kraft 2019 och ger svenska företag bättre tillgång till den japanska marknaden. Island (EES) – Island har ett handelsavtal med EU som gör att fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital också gäller dem.

Överenskommelse nådd eller politisk överenskommelse: Australien – i mars 2026 kom EU och Australien överens om ett nytt frihandelsavtal, som väntas förbättra marknadstillträdet och minska kostnaderna för svenska företag. Filippinerna – överenskommelse om huvuddelarna i ett frihandelsavtal; kvar återstår bland annat genomförande och tekniska detaljer. Indonesien – politisk överenskommelse nådd, med avsikt om ett brett avtal som förutom avveckling av tullar omfattar icke-tariffära handelshinder, tjänster, investeringar, offentlig upphandling, immaterialrätt, konkurrens och hållbar utveckling. Indien – förhandlingarna startade 2007, pausades 2013, återupptogs 2022 och i januari 2026 nåddes en överenskommelse. Kommerskollegium anger sammantaget att EU i år har slutfört flera viktiga frihandelsförhandlingar, bland annat med Mercosur, Indien och Indonesien.

Delvis i kraft och pågående: Chile – EU och Chile har uppdaterat associeringsavtalet från 2002, och delar av det nya avtalet trädde tillfälligt i kraft den 1 februari 2025. Förenade arabemiraten – 2025 enades EU och UAE om att inleda förhandlingar om ett ambitiöst frihandelsavtal, vilket för svenska och europeiska företag kan skapa bättre villkor för handel, tjänster och investeringar.

Det företaget bör följa är skillnaden mellan att en överenskommelse är nådd och att avtalet faktiskt tillämpas. Statusen varierar: avtal i kraft, delar tillfälligt i kraft, överenskommelse om huvuddelarna eller pågående förhandlingar ger olika rättslig effekt. För Chile gäller delar av avtalet först från den 1 februari 2025, och för Australien, Filippinerna, Indonesien och Indien återstår formella steg innan villkoren ändras. Kontrollera därför status för just den marknaden och vilka delar som är tillämpliga innan tullförmåner och ursprungsregler läggs in i kalkylen.

Viktiga handelspartner för Sverige – status för frihandelsavtal

Inre marknaden och EES: vardagen inom EU

Den inre marknaden bygger på att gränserna mellan länderna avskaffas för varor, tjänster, kapital och arbetstagare. Frihandel mellan medlemsländerna är en av EU:s grundprinciper. Innan gränskontrollerna togs bort måste lagar och regler för varor och tjänster bli likalydande i alla EU-länder, eller lika nog att kunna godtas av alla. Arbetet tog fart först 1987, när kravet på enhällighet släpptes och kvalificerad majoritet räckte för beslut om den inre marknaden; den 1 januari 1993 kunde gränsbommarna lyftas.

Effekterna har mätts. År 2003 räknade EU-kommissionen fram att den inre marknaden fram till dess hade skapat 2,5 miljoner nya jobb och ökat BNP-tillväxten med 1,8 procent, eller 164,5 miljarder euro. I dag räknar kommissionens experter med att den inre marknaden genererar en vinst på 427 miljarder euro per år, och en stor del av tillskottet beror på ökad handel. När marknaden blev verklighet sjönk priserna märkbart på till exempel telefonsamtal, bilar och flygbiljetter. EU har därigenom världens största och rikaste konsumentmarknad, mer integrerad än den amerikanska.

För svenska företag är storleksordningen relevant: 2024 hade EU handelsavtal med 72 länder, medan Kina hade avtal med 29 länder och USA med 20 – och både Kina och USA handlar i större volymer utan avtal. EU:s regler tenderar dessutom att kopieras av andra länder, något forskningen kallar Brysseleffekten: den bygger på att EU oftast sätter högre normer för produkter än andra länder och att internationellt näringsliv väljer att följa dem. För ett exporterande företag kan det innebära att kraven som ställs för EU-marknaden också efterfrågas på andra marknader.

Handelsavtal och marknadsstyrka – EU, Kina och USA

Handelskonflikter och beroenden som påverkar villkoren

I Svenskt Näringslivs företagarpanel i mars 2025 uppgav 69 procent av företagen att de ser risker för sin export, och företagens oro för handelskonflikter med USA var större än oron för handelskonflikter med Kina.

Kina-spåret visar hur snabbt villkoren kan förändras när ett frihandelsavtal saknas. Exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och permanentmagneter har varit uppe som en leveranskedjefråga, och EU har byggt en övervakning av importen som ska larma vid plötsliga importtoppar. Handelskommissionär Maroš Šefčovič har beskrivit utvecklingen med orden: "Klyftan växer. Kinas export till EU fortsätter öka, samtidigt som vår marknadsandel i Kina krymper. Det här är inte hållbart. Status quo är inget alternativ." EU:s stats- och regeringschefer efterlyste vid ett toppmöte snabba steg i Kina-frågan, och Šefčovič har betonat att alla problem inte kommer att vara lösta när de första resultaten presenteras i oktober.

För företagets kalkyl betyder det att beroenden i båda riktningarna behöver kartläggas: vilka insatsvaror och komponenter som kommer från Kina eller USA, vilka exportmarknader som är utsatta för politiska beslut och vilka kontraktsvillkor som gäller om tullar eller exportkontroller ändras. Där det finns ett avtal finns samtidigt mekanismer – till exempel tvistlösning – som saknas i handeln med länder där enbart WTO:s regelverk gäller.

Så hittar företaget rätt avtal och information

Kommerskollegiums sida om EU:s handelsavtal är första stoppet: där listas de partner som är särskilt viktiga för Sverige med status per land, och finns landet inte med hänvisar myndigheten till EU-kommissionens webbplats, där handelsrelationen med alla länder i världen finns redovisad.

EU-kommissionens portal för marknadstillträde samlar avtalsinformation per land. För Kanada beskrivs vad Ceta omfattar – marknadstillträde för varor, tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder, investeringar, tjänster, elektronisk handel, konkurrenspolitik, offentlig upphandling, immateriella rättigheter, regleringssamarbete och tvistlösning – och bilagorna innehåller tidsplaner för avveckling av tullar, kvoter, förfaranden, ursprungsregler och ömsesidigt godkännande av bedömningar av överensstämmelse. Kapitlen förklaras kortfattat och avtalstexten kan laddas ner.

En genomgång per vara eller tjänst kan följa samma steg: fastställ vilket avtal som gäller marknaden och vilken status avtalet har; slå upp tullsatsen och tidsplanen för din varukod; kontrollera avtalets ursprungsregler och vilken dokumentation som krävs för att styrka ursprunget; kontrollera tekniska föreskrifter och provningskrav för produkten; kontrollera om offentlig upphandling i partnerlandet är öppen för ditt företag och vilka undantag som gäller; kontrollera det immaterialrättsliga skyddet och, i förekommande fall, skydd för geografiska beteckningar.