Så integrerar du scenarier i sektorsprognoser

Varför sektorsprognoser behöver scenarier

En enskild prognos ger en punkt – en bana in i framtiden. Scenarioplanering förbereder organisationen på en rad möjliga utfall i stället för att förutsäga framtiden. Varje scenario bygger på en unik uppsättning antaganden och variabler, vilket gör det möjligt att pröva hur olika omständigheter påverkar mål, resurser och verksamhet. Att visualisera besluts konsekvenser i olika sammanhang ger starkare underlag för välgrundade, motståndskraftiga beslut och bättre anpassningsförmåga vid oförutsedda förändringar.

Klimatrisker är ett tydligt skäl att räkna på flera utfall. Klimatet blir varmare så länge nettoutsläppen av växthusgaser inte minskar till noll, och uppvärmningen i Sverige går snabbare än det globala genomsnittet. Det medför stigande havsnivåer, fler och längre värmeböljor, mer och kraftigare regn samt ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Vid planering av bebyggelse, infrastruktur och andra anläggningar måste hänsyn tas till väntade klimatförändringar – något en enda prognosbana har svårt att fånga.

Klimatförändringar i Sverige – centrala risker

Skillnaden mellan traditionell prognos och scenarioplanering

Traditionell prognosverksamhet bygger vanligtvis på historiska data för förutsägelser. Scenarioplanering går ett steg längre och skapar berättelser kring flera tänkbara framtider. Scenarierna ersätter inte prognosen – de kompletterar den med alternativa antaganden och variabler. Prognosmodellen är räknemotorn; scenarierna byter ut dess indata.

Arbetssättet är en metodisk process: analysera aktuella trender, identifiera viktiga osäkerhetsfaktorer och utarbeta scenarier för olika möjliga framtider. Resultatet blir inte en siffra utan ett spann av konsekvenser som sektorn kan agera inom.

Svenska utgångspunkter: energi- och klimatscenarier

Energimyndigheten tar vartannat år fram långsiktiga scenarier över energisystemet för att visa helhetsbilden och möjliga utvecklingsvägar framåt. De kan tjäna som referensram när en sektor bestämmer tidshorisonter och storleksordningar för sina egna scenarier, så att antaganden om energitillgång, efterfrågan och omställningstakt blir jämförbara med den nationella bilden.

Regeringen har gett SMHI, Boverket och Trafikverket i uppdrag att föreslå nationella riktlinjer för val och användning av klimatscenarier. Riktlinjerna ska hjälpa statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer att bedöma klimatrelaterade risker på ett likartat och tydligt sätt. Uppdraget ska slutrapporteras i december 2027 och omfattar att föreslå om riktlinjerna bör vara bindande eller rådgivande, hur de ska regleras och hur de ska hållas uppdaterade. Boverket ansvarar särskilt för att bedöma tillämpningen inom planering, byggande och boende och hur befintliga vägledningar påverkas. SMHI, Boverket och Trafikverket ska också bedöma nyttor, kostnader och risker för den fysiska planeringen.

Bakgrunden är att dagens läge skapar osäkerhet: myndigheter ger ibland olika besked om hur klimatrelaterade risker ska beaktas, vilket försvårar för kommuner och andra beslutsfattare. I Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97) lyfter regeringen att nationella riktlinjer ska ge bättre förutsättningar för ett effektivt klimatanpassningsarbete. Nationella expertrådet för klimatanpassning betonar att flexibilitet behövs för att hantera förändrade förutsättningar och samhällsbehov.

Uppdraget om nationella riktlinjer för klimatscenarier – viktiga datum

Identifiera osäkerheter och drivkrafter i sektorn

Utgångspunkten är att samla insikter om de trender och krafter som formar sektorn: ekonomiska förändringar, tekniska framsteg, regelverksförändringar och sociala dynamiker. Energiföretag kan till exempel använda scenarioplanering för att förutse regeländringar eller framsteg inom förnybar teknik. Därefter diskuterar teamen vilka störningar och osäkerhetsfaktorer som kan påverka verksamheten framåt.

Gör urvalet i två steg: lista drivkrafterna och bedöm var och en efter hur osäker utvecklingen är och hur stor påverkan den har på sektorns mål och resurser. Drivkrafter som är både osäkra och betydelsefulla ska scenarierna kretsa kring. Osäkra drivkrafter utan påverkan kan lämnas utanför, medan betydelsefulla men förutsägbara faktorer hör hemma i prognosen. Syftet är att ringa in osäkerheterna, inte att bygga en enda prognos.

En illustration av hur en drivkraft kan formuleras: situationen har accelererat drivkraften att nyttja befintliga investeringar effektivare, och både energibolag och fastighetsägare vill prova nya lösningar. Formuleringen är användbar i scenarier eftersom den pekar på ett beteende som kan slå olika snabbt och olika hårt.

Top 5 drivkrafter att inkludera i sektorsscenarier

Från berättelse till kvantitativ scenariomodell

Processen inleds ofta med scenariomodellering, där möjliga utfall analyseras kvantitativt genom att olika variabler och antaganden testas. Steget ger en datadriven grund för att identifiera troliga scenarier och deras potentiella konsekvenser.

Arbetsgången i praktiken: skriv först scenarioberättelsen i klartext med logik och tidshorisont. Översätt den sedan till modellindata – vilka variabler som ändras, med hur mycket och vid vilka tidpunkter. Kör därefter sektorns befintliga prognosmodell en gång per scenario, med samma modellstruktur men olika indata, så att skillnaden i utfall kan hänföras till antagandena och inte till modellen. Redovisa resultatet som ett spann mellan scenarierna i stället för som en enskild bana, och dokumentera vilka variabler som drev spannet. Då blir det synligt vilka konsekvenser olika beslut får under olika förutsättningar.

Steg-för-steg: från drivkrafter till kvantifierade scenarier

Bygg ett mindre antal tydliga sektorsscenarier

Håll antalet scenarier litet: tillräckligt många för att spänna över de viktigaste osäkerheterna, tillräckligt få för att varje scenario ska kunna analyseras på djupet. Varje scenario ska bygga på egna, tydligt åtskilda antaganden och variabler – inte vara en variant av samma grundantaganden.

Ställ följande krav på varje scenario innan det går vidare: tydlig inre logik som förklarar varför variablerna rör sig som de gör, en angiven tidshorisont som matchar beslutens livslängd och en koppling till sektorns mål, resurser och verksamhet. Formulera scenarierna så att de är åtskilda – leder två scenarier till samma slutsatser är de i praktiken ett. Undvik att utse ett scenario till det troliga; det tar då över prognosens roll.

Utvärdera scenarierna mot mål och beslutsunderlag

Varje scenario analyseras mot de strategiska målen, så att olika strategier kan utvärderas mot samma målbild. En praktisk form är en matris med mål på ena axeln och scenarier på den andra, där varje cell visar vad sektorns mål uppnår under scenariot. Då framträder två kategorier av beslut: sådana som håller under samtliga scenarier och sådana som bara bär i ett av dem.

För anläggningar och fysisk planering hör bedömningen av nyttor, kostnader och risker till analysen. För klimatrelaterade risker är det samma typ av underlag som de nationella riktlinjerna ska stödja.

Arbetsflöde, samordning och löpande uppdatering

Ett fungerande arbetsflöde är iterativt: omvärldsanalys, urval av osäkerheter, scenarioberättelser, kvantifiering i modellen, konsekvensanalys mot målen och återkoppling till nästa omgång. Varje varv skärper både urvalet av drivkrafter och modellens känslighet för dem.

Samordningen är en del av kvaliteten. Likartade bedömningar, enhetliga scenarier och gemensamma tidsperspektiv är viktiga för beslutsfattare. Myndighetsuppdraget om nationella riktlinjer för klimatscenarier omfattar också hur riktlinjerna ska hållas uppdaterade, vilket speglar att scenarier behöver revideras när förutsättningar och samhällsbehov ändras. Energimyndighetens långsiktiga scenarier tas fram vartannat år och ger en naturlig takt för översyn även i sektorns eget arbete.

Kvalitetssäkra genom att dokumentera samtliga antaganden och deras källor, kontrollera att scenarierna skiljer sig åt i antaganden och inte bara i utfall, och håll isär scenario och prognos i kommunikationen. Avsluta varje omgång med att pröva om något scenario har blivit en enda framtid som allt annat anpassas efter – då har scenarierna tappat sin funktion.