Vilka omvärldsantaganden bör ingå i ett scenario?

Varför omvärldsantaganden avgör scenariets värde

Ett scenario är inte en prognos. I remissvaret om nya energipolitiska mål skriver Svenska Naturskyddsföreningen att scenarier är viktiga verktyg för att förstå vilka antaganden som leder till olika resultat, men att de inte bör användas som prognoser. Skillnaden är praktisk: ett scenario beskriver ett möjligt utfall i stället för det mest sannolika, och därför blir antagandena om omvärlden själva konstruktionen – det som går att granska, ifrågasätta och uppdatera.

Kairos Future beskriver nyttan liknande: genom att skaffa sig en uppfattning om vad som skulle kunna hända får en organisation möjlighet att ta höjd för tänkbara scenarier, skapa beredskap för framtida risker och affärsmöjligheter och vara först på plan när det verkligen händer. Antagandena är därmed inte en akademisk övning, utan det underlag som avgör vilka beslut som är robusta om utvecklingen går i en annan riktning än den förväntade.

Kairos Future ramar in omvärlden genom megatrender – långsiktiga förändringar inom bland annat klimat, demografi, teknik, urbanisering och globalisering – som sätter förutsättningarna för framtidens samhälle och affärslandskap. En användbar tumregel för urvalet: varje antagande ska ange riktning, tidpunkt eller intervall samt vilken indikator som visar om antagandet håller på att slå in eller inte. Antaganden som inte går att följa upp blir inte styrbara.

Demografiska antaganden: befolkning, ålder och kompetens

Kairos Future konstaterar att demografin förändras och utmanar tidigare logiker: rekordlågt barnafödande, en växande andel äldre och förväntningar om kraftigt ökad livslängd påverkar framtiden i hög grad. Det ger tre separata antaganden att hålla isär – fruktsamhet, åldersstrukturens utveckling och livslängdens utveckling – eftersom de slår olika snabbt och mot olika delar av verksamheten. Åldersstrukturen styr efterfrågan på vård, bostäder och tjänster, medan livslängden styr hur länge pensions- och kapitalflöden består.

Ett demografiskt scenario bör också innehålla antaganden om arbetskraftsutbudet: hur många som är i arbetsför ålder, hur länge människor arbetar och hur utbildningsnivån utvecklas. Kairos Future konstaterar att kompetensförsörjningen utmanas av både den demografiska utvecklingen i Sverige och världen och av automationens påverkan på befintlig och framtida sysselsättning. Frågan antagandena ska besvara är inte bara hur många invånare som finns, utan hur många av dem som kan utföra de arbetsuppgifter verksamheten behöver.

Demografiska antaganden slår olika hårt i olika geografier, vilket gör nationella siffror otillräckliga för lokala beslut om skola, omsorg, service eller butiks- och kontorsnät. Tre praktiska komponenter är att ange antagandet för den egna geografin och inte bara för riket, att ange en tidsprofil för när förändringen slår igenom och att peka ut den statistikproducent som ska följas upp mot.

Teknologiska antaganden: AI, automation och digitalisering

Kairos Future beskriver att generativ AI redan kan skapa tusentals idéer, analysera kundbehov och bygga prototyper på en bråkdel av den tid det tog tidigare. Ett teknologiskt antagande behöver därför inte handla om huruvida tekniken fungerar, utan om spridningstakten och var i värdekedjan effekten uppstår: hur snabbt verktygen blir en del av det dagliga arbetet, vilka arbetsuppgifter som försvinner eller förändras och vad som händer med kvalitet och kostnad per producerad enhet.

Automationen är samtidigt en demografisk och sysselsättningsfråga. Kairos Future kopplar kompetensförsörjningsutmaningen direkt till automationens påverkan på befintlig och framtida sysselsättning – teknikantagandet och personalantagandet måste hållas samman, annars blir scenarierna motsägelsefulla. Ett användbart antagande anger vilken andel av arbetsuppgifterna i en viss funktion som antas vara automatiserad vid en viss tidpunkt, och vad det innebär för bemanning och kompetensbehov.

Digitaliseringen har också en riktning som styrs av användarnas förväntningar, inte bara av tekniken. Esamverka noterar i rapporten Trender som påverkar digitaliseringen av offentlig förvaltning (ES2024-03, 1 februari 2024) att användare är vana vid digitala arbetssätt och digitala kanaler och har fostrats att ta ansvar för sin omgivning vad gäller hållbarhet. För offentlig förvaltning – och för leverantörer till den – innebär det ett antagande om att digitala kanaler är normen och om vilka krav på ansvarstagande och transparens som följer. Kairos Future lyfter dessutom AI-driven omvärldsanalys som ett område i utveckling, vilket är relevant för hur scenarier själva tas fram.

Fördelar och nackdelar med att använda teknologiska antaganden i scenarier

Ekonomiska antaganden: kapital, konsumtion och förmögenhetsöverföring

Den mest konkretiserade ekonomiska omvärldsförändringen i underlaget är den stora förmögenhetsöverföringen. Enligt Kairos Future sitter Rekordgenerationen – de födda 1945–1954 – på tillgångar i storleksordningen 4–5 biljoner kronor i bostäder och finansiellt kapital, och dessa tillgångar kommer under de kommande decennierna att byta händer. Kairos Future ställer den öppna frågan vilka konsekvenser det kan leda till, vilket är precis vad ett scenario ska göra: ange tänkbara utfall, inte det förväntade.

Ett ekonomiskt scenario behöver därför dela upp överföringen i antaganden om tidpunkt – hur utspridd den blir över decennier – om form (arv, gåvor, försäkringslösningar, försäljning av bostäder) och om mottagare (vilken generation, vilken geografi, hur många arvtagare per boende). Var och en påverkar olika marknader: bostadsmarknaden påverkas av när fastigheter byter ägare, kapitalmarknaden av hur finansiellt kapital flyttas eller realiseras, och detaljhandeln och tjänstesektorn av hur köpkraften fördelas mellan generationer.

Vid sidan av förmögenhetsöverföringen bör antagandena täcka inkomster, köpkraft och kostnadsbild: löneutveckling, sysselsättningsgrad, räntor och priser på de insatsvaror verksamheten är beroende av. Dessa antaganden blir meningsfulla först när de kopplas till en konsekvens i den egna verksamheten – exempelvis volymen på en marknad, betalningsförmågan hos en kundgrupp eller kostnaden för en viss resurs.

Klimat- och miljöantaganden: långsiktiga risker och resurser

Klimatet har blivit en reglerad del av scenarioarbetet i finanssektorn. Finansinspektionen meddelade i mars 2026 att myndigheten avser att följa Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer för miljöscenarioanalys. Riktlinjerna publicerades den 5 november 2025 och baseras på artikel 87(a)3 och 87(a)5d i kapitaltäckningsdirektivet (CRD). De anger kriterier för att fastställa de scenarier institut bör använda för att testa sin motståndskraft mot långsiktiga negativa effekter av miljöfaktorer, särskilt klimatrelaterade faktorer, och hur klimatrelaterade riskfaktorer bör integreras i ett stresstest samt kriterier för scenarioanalys av kortsiktiga negativa effekter av miljöfaktorer.

Två tidpunkter är relevanta att lägga in i planeringen: riktlinjerna ska tillämpas från och med den 1 januari 2027, och enligt Finansinspektionen är EBA-riktlinjer riktade till behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer att jämställa med svenska allmänna råd. Finansinspektionen följer riktlinjerna med reservation för att genomförandeprocessen i Sverige för de bakomliggande direktivbestämmelserna ännu inte är avslutad, och myndigheten kan komma att omarbeta riktlinjer till bindande föreskrifter när den bedömer att det behövs. Ett scenario som ska hålla över tid bör därför ha ett antagande om att regelverket kan skärpas, inte bara om att det ligger fast.

Bredvid de långsiktiga effekterna hör kortsiktiga störningar i energisystemet till samma antagandekategori. Energimyndigheten tar fram långsiktiga scenarier som bland annat används som underlag till Sveriges klimatrapportering och till andra analyser och uppdrag, och myndigheten behandlar inom energiberedskapen frågor som beredskapslagring av olja och prioritering av elanvändare. För en verksamhet innebär det två skilda antaganden: ett om den långsiktiga omställningen av energisystemet och priset på energi, och ett om sannolikheten för och konsekvenserna av ett avbrott eller en bristsituation under en begränsad period.

Jämförelse av klimat- och miljöantaganden: långsiktiga risker vs. kortsiktiga störningar

Tidsplan för tillämpning av EBA:s riktlinjer för miljöscenarioanalys i Sverige

Sociala och kulturella antaganden: värderingar, livsstil och generationer

Värderingar förändras och får direkta konsekvenser för arbetsmarknaden. Kairos Future konstaterar att svenskarna ser arbetet som mindre och mindre meningsfullt, samtidigt som kompetensförsörjningen utmanas. Det motiverar ett eget antagande om vad människor söker i ett arbete och hur länge de stannar, eftersom antagandet påverkar personalomsättning, rekryteringskostnader och behovet av att ersätta intern utbildning med andra styrmedel.

Generationstillhörighet formar både vanor och förväntningar. Esamverka lyfter i rapporten Trender som påverkar digitaliseringen av offentlig förvaltning (ES2024-03, 1 februari 2024) att användare är vana vid digitala arbetssätt och digitala kanaler och har fostrats att ta ansvar för sin omgivning vad gäller hållbarhet. För en verksamhet betyder det antaganden om vilka kanaler som är självklara, hur snabbt krav ställs på hållbarhet och transparens, och hur ansvar förväntas fördelas mellan leverantör, myndighet och individ.

Kairos Futures megatrendgenomgång pekar på urbanisering och globalisering vid sidan av klimat, demografi och teknik som långsiktiga förändringar. Sociala och kulturella antaganden bör därför också omfatta var människor bor och arbetar, hur livsstilar skiljer sig mellan stad och landsbygd, och i vilken utsträckning beteenden och normer rör sig över nationsgränser. Ett användbart socialt antagande är kopplat till en observerbar beteendeförändring – till exempel andelen som använder en viss kanal, eller inställningen till en viss typ av tjänst.

Från antaganden till användbara scenarier

Börja med att lista de megatrender som är relevanta för verksamheten – Kairos Future nämner klimat, demografi, teknik, urbanisering och globalisering som exempel på långsiktiga förändringar som sätter förutsättningarna för framtidens samhälle och affärslandskap. Bedöm därefter varje trend på två variabler: hur osäker den är och hur stor påverkan den har på verksamhetens resultat. De få frågor som är både osäkra och avgörande ska bli scenarioaxlar; övriga blir gemensamma antaganden som ligger fast i alla scenarier.

Formulera antagandet som ett påstående om utfall och tid, inte som en viljeinriktning, och skriv samtidigt ned vilken indikator som ska följas upp, varifrån uppgiften hämtas och vid vilken tidpunkt antagandet ska ses över. Skilj på långsiktiga negativa effekter och kortsiktiga störningar – den uppdelningen är densamma som EBA:s riktlinjer för miljöscenarioanalys använder när de anger kriterier för scenarier för långsiktiga respektive kortsiktiga effekter av miljöfaktorer. Ett scenario som blandar de två blir svårt att koppla till en enskild åtgärd.

Kombinera sedan de mest osäkra antagandena till två till fyra scenarier och låt de antaganden som är stabila ingå i samtliga. Beskriv varje scenario med konsekvenser för volymer, kostnader, intäkter, bemanning och regelkrav, inte med ett allmänt omdöme om att utvecklingen är viktig. Avsluta med att för varje scenario ange vilka beslut som skulle vara riktiga där, och vilka beslut som är rimliga oavsett vilket scenario som inträffar – det är de senare som är strategiskt robusta.

Förankra antagandena i den källa som äger frågan, så att scenarierna kan försvaras och uppdateras löpande: Energimyndighetens långsiktiga scenarier används som underlag till Sveriges klimatrapportering och till andra analyser och uppdrag, och för finansinstitut anger EBA:s riktlinjer, som ska tillämpas från och med den 1 januari 2027, kriterierna för vilka scenarier som bör användas och hur klimatrelaterade riskfaktorer bör integreras i ett stresstest. Knyt därmed varje antagande till en extern referens så att scenariot kan revideras när ny information kommer, i stället för att bli en engångsövning.

Top 3 megatrender som påverkar scenarier i svensk verksamhet